Har nu jobbat första natten av två denna vecka,och jag har kors in the jävla roof,sovit oavbrutet till klockan två idag och känner mig relativt utvilad och det är ovanligt,i vanliga fall vaknar jag alltid X antal ggr innan klockan ringer.Va dock sjöblöt när jag vaknade,va inte nådigt varmt.

Så nu har jag städat the mansion här och ska strax ta tag i disken,Duschat och gjort mig snygg(are).När min andra halva kommer hem så ska vi åka in till stan och umgås med hans grabb som är på besök i storstaden.Skulle kunna tänka mig att det blir en bit mat(jag måste iaf äta innan jag ska jobba) och lite glass i hamnen på det,själv är jag super sugen på ett parti minigolf men får se om jag får med mig de andra på den idén..Återstår att se.

Hur som haver kan jag ibland bli jävligt irriterad på mig själv,tänker tankar som man inte ska tänka och jag VEEET inte varför.Är liksom oundvikligt på något sätt.Dessutom längtar jag nu mer än någonsin efter framtiden,jag vill av hela mitt hjärta,hjärtskärande mycket,att det ska vara framtiden nu.Jag vill inte vänta mer.

Men eftersom jag inte är hjärndöd är jag fullt införstådd med att det får vänta iaf,jag kan inte styra detta själv och det grämer mig,vill att det ska vara annorlunda även för mig,att jag också ska få,när alla andra får.

*stampar i marken som en treåring varning*Jag vet,men det känns bara så jävla orättvist jämt.Kan ibland komma på mig själv med att bli lite avundsjuk och känna en längtan känsla i maggropen.

Nog om det,disken väntar och vad jag vet tar den inte och diskar sig själv..