Är välbehövligt ledig idag.Och har hittills inte gjort något spektakulärt.Ska söka nytt jobb.Tvetydigt.Jag vet att jag är för jävla bra på det jag gör,mitt jobb.Och jag trivs i det stora hela med det,men inte där jag är idag.Det är alldeles för mycket runt omkring som gör att jag ledsnat.Ständigt trött av en eller flera anledningar,och vintern gör givetvis sitt den med men..skadar inte att bara söka.
Fick igår frågan "Har du någonsin en bra dag?där du känner att du är glad?"
Den var från min kära sambo när jag spydde galla över att dagen varit skit och inget gått som det skulle,och blev som ett slag i magen.Är jag verkligen så jävla grinig hela tiden?Utan att jag märker det själv?Jag känner ibland själv att jag är negativt inställd till mycket just nu,men upplever inte mig själv som grinig och/eller otrevlig.Oftast så ger jag sken av att allting skulle vara så hiiimla bra,att jag skiter regnbågar varje dag,när det i själva verket kanske är tvärtom.För det är sådan jag SKA vara,jag ska vara nöjd med hur jag har det,för det finns dem som har det värre,JAG HAR iaf ett jobb för att ta ett exempel.Så länge man har ett jobb,är allting guld å gröna skogar då?
Mycket handlar om att jag alltid ska finna mig i hur livet ter sig,bita ihop och gilla läget för jag kan aldrig någonsin göra något åt det,det är aldrig någon som frågar mig hur JAG vill ha det.Jag får acceptera min situation och DET är vad jag är förbannad och bitter över,DET är vad som får mina tankar,varenda eviga dag.Allting ska vara som planerat från början,som det alltid har varit,som det ska vara.Gud förbjude att man ruckar på det som var tänkt från början.
.
Man vill ha min åsikt,vill höra mina ideér.Att jag ska visa framfötterna.När jag gör det blir jag sågad vid fotknölarna ändå,man låtsas inte höra.För det är att ändra på sådant som varit och är,även om orden som kommer ur min mun,många gånger är bättre.Så what´s the point?
Jag är inte bitter,jag är bara allmänt sur över att alla andra bestämmer över mitt liv.
"Jag sa åt chefen att förlänga dig ett år"
"OK!skulle uppskatta om man pratade med mig innan saker bestäms över mitt huvud."
"Men..Du vill väl vara kvar hos oss??vi vill ha dig hos oss"
"Mjo,eller kanske inte.Jag trivs inte riktigt,Så jag vet inte,än"
Och vips så var det bestämt.
Så enkelt,bara sådär.Mitt öde vilar i någon annans händer.
