Vattnet strömmar fortfarande in och man är mer än less på detta nu.Jag drar mig för att ens vara hemma och se missären,jag blir på dåligt humör,älsko blir på dåligt humör och man går i någon jävla bubbla.Åker hem pumpar ur vatten och går och lägger sig ungefär.Tycker det är skitjobbigt rentav.Men någon gång måste det sluta,längtar efter solen så den kan torka upp i backen,när vattnet väl slutar att komma in överallt ser man ju en ljusning på skiten men just nu är det tröstlöst att ta bort vattnet för i morgon är det lika mycket igen.
Lever ändå efter novisen-Vi har iaf varandra-Det är det som får mig att vilja vakna på morgonen,se hans söta ansikte och bara bli sådär varm i hela kroppen,underbartoch sannerligen oslagbart.
Och så till något annat,jag är mer än förvirrad just nu samtidigt som jag nog vet vad som är på gång efter att ha googlat mig runt efter svar,är fortfarande inte säker men allt pekar åt samma håll och hade jag inte haft anledning att undra hade jag ju heller inte tagit reda på svaren.Sen kanske det inte stämmer in på just mig,utan att kroppen bara är i en faslig obalans just nu,som den för visso har varit från och till under en period,ibland verkar jag inte vara riktigt riktig och det är olika från gång till gång,så jag tänker suga på karamellen ett tag till och se vart det för mig för som vanligt så är jag lite dubbel,man vill samtidigt som man vet att det kommer mer än olägligt..
Men nu börjar det knorra i magen så jag ska ta och äta min matlåda älsko gjort i ordning till mig.
Älsko var i gbg i tre dagar förra veckan,han kom hem i fredags och man hade sett fram emot att bara få vara tillsammans till helgen,mysa och ha det allmänt bra.Tji fick man för det.
På fredags morgonen började det komma in vatten i källaren,när jag gick ner för att ta fram dammsugaren,inte så farligt mycket vatten men ändå,vatten under parkettgolvet i ett utav rummen,kommer liksom upp mellan golv och vägg när man trycker lite hårdare på parketten.Åker in till stan senare för att hämta min andra halva,humöret är på topp och saknaden är enorm.När vi sen kommer hem inser jag ganska snabbt att det är ännu mer vatten nu,denna gång lite för mycket för att det ska kunna lösas med en axelryckning om att "det inte är så farligt"och i tron om att det "bara"är att svabba upp med moppen.
Ju mer tiden går desto mer vatten kommer det och det är bara att flytta soffa tv-bänk,tv,rubbet,upp till övervåningen och börja bryta upp parketten.Ungefär så har vi gjort HELA helgen,vadat i vatten för att hela jävla källaren är full med vatten,och det slutar aldrig komma heller.
Idag har det stannat upp en aning,eftersom det är smältvatten från snön som inte hinner undan och inte har någonstans att ta vägen förutom in i huset,och det är,eller har varit,minusgrader dagen till ära.Så förhoppningsvis är det inte allt för mycket vatten när vi kommer hem i eftermiddag.Meeen jag är måttligt road av att suga upp vatten varje vaken minut av dygnet.Nu har vi iof tagit det lugnt med sugandet av vattnet,det är tröstlöst och kommer iaf in lika mycket igen så vi har gjort det en gång om dagen och sen väntat till nästa dag med att göra det igen.Är ändå ett par kubik vatten som kommer in på ett dygn så det är ett par timmars jobb hur man än gör,stå där nere timma efter timma blir ingen gladare av och vattnet slutar inte komma.Så vi har tagit det rätt easy ändå och inte låtit helgen bli helt förstörd trots allt.
Så i det stora hela känner jag mig som en hemlös lodare,ser ut som kriget hemma med grejer överallt,man har gjort sig en liten gång från hall till sovrum till kök.Resten är kaos,man kan inte duscha eller gå på toa,försöker att minimera vattnet så gott det går eftersom det trycker upp ur brunnen som i sin tur gör att det kommer vatten från golvbrunnen nere i badrummet åååå så vidare.Vatten överallt kan man säga.Har varit hemma hos älskos föräldrar och lånat duschen och så var vi hos mina igår.
värst av allt är att man inte kan gå på toa,har fan ingen lust å sätta mig ute i skogen om jag mot förmodan skulle bli akut skitnödig.Men efter regn kommer solsken och allt löser sig till slut,nån gång slutar vattnet rinna in och även om det känns jävligt hopplöst just nu försöker man se positivt på det hela,det kunde vara värre. Vi är inte de enda i sverige med detta problem.
Vi har ju varandra,mumsen och jag,resten är bara ett litet hinder på vägen,vi rider ut denna storm min ögonsten och jag =)
Värst va deppigt mitt senaste inlägg lät.Dock var det så det kändes för tillfället så tänker inte ljuga.Är mycket som snurrar i mitt huvud,eller har snurrat,för nu har vi ju fått klarhet i allting och de snurrande tankarna har istället ersatts med en klump i magen,en pockande känsla,en känsla av obehag som jag inte alls gillar.Samtidigt som det är skönt att ha fått ett besked.Jag vet att våran kärlek kommer överleva det här,jag är övertygad men samtidigt vet jag att det kommer bli sjukt jobbigt att inte ha honom nära,inte få en kram och en massa pussar dagligen,att inte få SE honom alls förrän veckan blir till helg.
Å andra sidan kan jag tro(försöker övertala mig själv)att saknaden kan vara bra,att kärleken växer sig ännu starkare av att man får sakna,att verkligen längta så man håller på att dö.Jag vet redan nu att när jag ser honom kliva innanför dörren på fredagen,kommer mitt hjärta ta ett skutt och jag kommer inte kunna sluta le.Och den känslan i sig är för jävla härlig.
Tror ändå det är känslan av att inte ha kontroll,inget val,som gör att jag känner obehag över hela den här grejen,jag vet att han älskar mig,jag älskar honom mer än livet självt,och jag VET att vi kommer klara det här men jag gillar inte att tappa kontrollen,vill ha honom nära för att kunna läsa av hur han mår och vad han tänker.Räcker med att titta på honom så ser jag hur det är,egentligen.Nu har man bara telefonen att förlita sig på och då går det lätt att luras.
Jag litar på honom till femhundra procent men vid såna här tillfällen kommer min värsta mardröm fram,tänk om jag skulle förlora honom,vad tusan skulle jag göra då.Ingen Magnus ingen Johanna.
Det kommer bli en stor omställning för oss båda och jag kan inte prata för honom men jag vet att han kommer sakna mig lika mycket som jag kommer sakna honom och jag vet,att jag kommer må skit,allra helst i början när allt är nytt och främmande.
Hit me like a ray of sun Burning through my darkest night You're the only one that I want Think I'm addicted to your light
Bor tillsammans med min stora kärlek Mr M i ett klassiskt rött slott med vita knutar ute på vischan dit ingen utan Gps hittar.Fritt från sura grannar och där man lever laglöst,Hillbilly country.
Ska en vacker dag bli överläkare eller dyrt betald Nanny i abu dhabi.Nöjer mig för tillfället med att jobba inom vården som piga för en näve parkeringspengar.Så varvar jag samtidigt det med att plugga.
De gånger man får tid och ork över röjs och renoveras det i källaren och försöker på det få till en utbyggnad på andra änden av huset som vi sedan kan fylla med en hel drös med mini-me´s.
En salig blandning med drömmar och visioner helt enkelt!
